AGCO AGRONOMY: FÅ UT DET BÄSTA AV BALAR MED GRÄSENSILAGE
17 april 2024
Det finns en handfull faktorer som kan diktera foderkvaliteten hos gräsensilage efter balpressning. De främsta två är balarnas densitet och den typ av bindningsmaterial som används. I den här senaste studien undersökte AGCO Agronomy-teamet hur faktorerna gjorde skillnad för ensilaget och man kan tryggt säga att studien visade vissa tydliga resultat.
Vad de gjorde
Studien genomfördes av teamet på Swiss Future-gården under säsongen 2022 på ett temporärt gräsfält, rikt på foderväxter, med homogena gräsgrödoförhållanden. Gräs för alla behandlingar slogs och vändes den 5 juli. Följande dag stränglades det, pressades till balar med olika densitet med nät- eller filmbindning, och baslinjesprover av den färska gräsgrödan togs för att skickas till laboratorieanalys. Prover från balkärnan togs med intervall på två och sju månader efter pressning för att fastställa parametrar för ensilering och foderkvalitet. Teamet använde rundbalspressen Fendt Rotana 130 F Combi.
Vad de upptäckte
1. Provresultaten för balkärnan efter två månader visade att högre sockerinnehåll bibehölls i ensilagebalar med filmbindning. Ensilage i rundbalar med nätbindning uppvisade högre minskning av sockerinnehållet.
2. Efter sju månader bibehölls ett marginellt högre sockerinnehåll i ensilagebalar med filmbindning, men målsiffran för sockerinnehåll (50,0 g/kg DM) uppnåddes för alla densiteter och bindningstyper.
3. Vad gäller maximal baldensitet bibehölls fodrets energiinnehåll bättre med filmbindning, medan det var märkbart lägre vid nätbindning efter sju månaders lagring.
Vad slutsatsen var
Vid en årlig avkastning av torrsubstans på 10,0 t/ha på gräsfält resulterar det ökade energiinnehållet när filmbindning används vid produktion av ensilage i rundbalar i ytterligare 305 kg mjölk per hektar. Om mjölkpriset är 0,50 euro/kg betyder det ytterligare inkomster av mjölk på 152:50 euro per gräsfältshektar. Vid ett inköpspris på 9,085 euro för filmbindningsalternativet har investeringen betalat sig efter 60 hektar.
Känner du till andra lantbrukare som skulle dra nytta av forskningen? Sprid resultaten till dem.